Mannen som inte kunde hålla käften

Superhjälten som slåss mot hissar och levererar obekväma sanningar, åskådningar, fantasier och lite vita lögner. Allt levererat med glimten i ögat, en skopa humor och kvävd ilska över den omilda verklighet vi lever i.

onsdag 26 januari 2011

Träningsblogg?

Funderar på att dra igång en träningsblogg, eller en websida dedikerad till träning i någon form. Har inte bestämt mig för någonting mera än att jag är sugen.. Problemet är ju då att 60% av alla bloggar handlar om jusst träning så någon form av twist behövs...

TED - Technology, Entertainment and Design





Först kanske en varning är på sin plats, om du börjar titta läsa och titta på filmerna på TEDs hemsida så är det en överhängande risk att du kommer att fastna.

TED är en icke vinstdrivande organisation som arbetar med konceptet "Ideas Worth Spreading". Organisationen startade 1984 med en konferens där människor från de tre olika grenarna samlades för att utbyta idéer. Sedan starten har TED utvecklats mot att täcka in ännu fler grenar och ämnen. Mycket av TEDs verksamhet kretsar kring då två stora årliga konferenserna i Long Beach Palm Springs och TEDGlobal som tar plats på Oxford UK varje sommar. Förutom detta driver TED även en hemsida med inspelade föreläsningar/shower av kända och okända talare/företagsledare/visionärer, dessutom delar man varje år ut "The TED Prize".

Varje år delas TED Prize ut till en enastående person som får $100,000 och kanske viktigast av allt, möjligheten att få en önskan uppfylld "One wish to Change the World". Efter månader av förberedelser så presenteras önskan under prisceremonin vid konferensen i Long Beach. Sedan 2005 när priset först delades ut har det lett till samarbeten värden över med stor inverkan på omvärden.

Bland vinnarna kan nämnas: Bill Clinton (återuppbyggnaden av Rwanda), Bono (för sitt engagemang), Jamie Oliver (försöker lära barn och vuxna hur man äter nyttigt igen).
Jamie Oliver’s Önskan
"I wish for your help to create a strong, sustainable movement to educate every child about food, inspire families to cook again and empower people everywhere to fight obesity."

"Every child should be taught to cook in school, not just talk about nutrition all day. Good food can be made in 15 minutes. This could be the first generation where the kids teach the parents."

Om du har 20 minuter över så titta på denna video där Jamie berättar om sitt arbete och sin önskan, jaw-dropping är bara förnamnet:
http://www.tedprize.org/video/embed/oliver_jamie.html

måndag 24 januari 2011

Olofs lag är väldigt lik Muphry's lag

Murphy's Lagar är de flesta bekanta med, speciellt om man jobbar med någon form av teknikyrke. Servicetekniker är ofta mycket väl förtrogna med denna lag, jag vet speciellt en som är ständigt närvarande:

"Frekvensen vid vilken en del av maskinen går sönder, är direkt proportionerlig till hur djävlig den är att komma åt och byta!"

Annars är orginalformen av lagen: "If anything can go wrong, it will", myntat av ingenjören Capt. Edward A. Murphy på Edwards Air Force Base runt 1949.

Olof Rölanders senaste bok "Det blir alltid som man tänkt sig", där titeln inte så lite anspelar på just Murphys lag är dock inte en orgie i fadäser framkallade av negativa tankar (vilket det annars är lätt att tro av titeln). Olof är snarare inne på linjen att vi kan kontrollera våra misstag och olycka genom att intala oss att vi KAN klara av det vi håller på med. En intressant tanke, minst sagt. Boken är bra skriven och lättläst, den ger praktiska tips på hur du kan påverka ditt undermedvetna.

Som avslutning bjuder jag på denna sentida variant av Blogg-Murphy: Muphry's Lag

Muphry's lag dikterar att man inte kan skriva någonting där man klagar på någon annans dåliga språk utan att själv göra språkmissar.

söndag 23 januari 2011

Bandy?

Slog på TVn och det är tydligen landskamp mellan Sverige och Finland, frågan är om någon bryr sig egentligen. Att döma av läktarna så är inte bandy en stekhet publikmagnet direkt... Det är verkligen helt tomt på läktarna, inte en jävel har släpat sig ut i minusgraderna för att se lite trött söndagsbandy.

Svt väljer däremot att direktsända matchen på 1:an, länge leve public service!

fredag 21 januari 2011

Dagens höjdare!

Vill tipsa om en bra bloggare i etern, det är inte så ofta som jag fastnar för nya skribenter. Men denna killen håller hög kvalitet rakt igenom, inte direkt upplyftande men ofta tankvärt.

Gudars Skymning (tidigare känd som Donny Depp) : http://le-faux-pas.blogspot.com/

Mycket nöje!

Clark Olofsson - Ett stycke svensk kriminalhistoria!

Man ska ju inte skönmåla en filur som Clark, men nog är hans story värd en filmatisering eller åtminstone en bok... Kan se Mickey Rourke i huvudrollen eller varför inte en Persbrant på dekis..


Olofsson blev riksbekant i samband med mordet på polismannen Ragnar Sandahl i samband med ett inbrott i en cykelaffär. Efter ett stort polispådrag greps han under dramatiska former tillsammans med sin kumpan Gunnar Norgren som var den som faktiskt sköt polismannen. Gunnar Norgren greps någon vecka efter inbrottet i en lägenhet i Göteborg och Clark Olofsson ytterligare några veckor senare ute i skogarna runt Västra Frölunda. Clark Olofsson dömdes till åtta års fängelse för bland annat mordförsök och Gunnar Norgren fick 12 års fängelse. Clarks gripande finns även omnämnt(-sjunget) av den lokala artisten Roffe Ruff i ett av hans tidiga verk vid namn : I Roffes Barndom



Under Norrmalmstorgsdramat i Stockholm i augusti 1973 förde polisen Olofsson till banken på begäran av rånaren Janne Olsson. Clark Olofsson åtalades senare för medhjälp till människorov, men friades. Efter att ha rymt från fängelset i Norrköping 1975 rånade Clark Olofsson en bank i Danmark. Han greps och dömdes till fängelse men rymde igen. Han greps senare av belgisk polis men sköt sig fri. Året därefter rånade han Handelsbanken i Göteborg på 930 000 kronor, vid den tiden det största rånbytet i svensk kriminalhistoria.

Olofsson greps i Herrljunga och dömdes till åtta års fängelse. År 1979 påbörjade Olofsson sina studier som intern vid Journalisthögskolan i Stockholm med praktik hos tidningen Arbetaren. Han avslutade studierna år 1983. Under en permission på midsommarafton år 1980 kom Olofsson i bråk med en fiskare på Möja. Domen blev två och ett halvt år för misshandel. Olofsson frigavs år 1983 och han lämnade då Sverige med sin belgiska fru och bosatte sig i hennes hemland. I november 1984 greps Olofsson igen, misstänkt för att ha försökt smuggla in 25kg amfetamin i Sverige. Han dömdes mot sitt nekande till tio års fängelse.

I oktober 1991 släpptes Olofsson fri, återvände till Belgien och bytte samtidigt namn till Daniel Demuynck. Efter intensiva spaningar greps Clark av spansk polis på Teneriffa i april 1998 misstänkt för att ligga bakom narkotikasmuggling. Han utlämnades till Danmark och efter en uppmärksammad rättegång i Fredrikssund dömdes han till 14 års fängelse för narkotikabrott. Clark Olofsson nekade till brottet i Danmark och försökte utan framgång få domen upphävd. Han frigavs i slutet av 2005. I slutet av 2008 häktades Clark Olofsson i Sverige för att ha försökt smuggla in 100kg amfetamin från Holland. Östgötapolisen hade kommit narkotikaligan på spåren genom spaningsfilmer och telefonavlyssning sedan 2007. Han åtalades för grovt narkotikabrott i juni 2009 och dömdes 31 juli 2009 till nio års fängelse, följt av livstids utvisning, för grovt narkotikabrott och grov varusmuggling.

Någonting säger mig att vi inte hört det sista i historien om Clark...

torsdag 20 januari 2011

Göteborgsvarvet 2011.. ett mål med tillvaron!

Jag har sedan en tid tillbaka tränat regelbundet med ett mål i siktet...

Jag skall ta mig runt Göteborgsvarvet 2011 på under 2h, för er som inte springer så mycket så kan jag meddela att det är ett hyfsat snabbt tempo. I torsdags förra veckan drog jag igång träningen på allvar, 1h30min Intensivspinning, lördag mördar-boxning, måndag spinning, onsdag ångest-boxning....

Idag är jag en bruten människa som funderar på vad jag håller på med, min kropp gav upp redan i morse när jag gjorde ett försök att ta mig ur sängen... och imorgon skall det tränas igen, och på lördag skall det boxas. För att illustrera träningsvärken som brinner i min kropp idag, så vill jag likna den vid febervärken man har i lederna vid en kraftig influensa x 100. Vid fysisk ansträngning darrar armarna och benen känns som två stumma timmerstockar, det är i dessa mörka stunder som mental träning gör skillnaden. Det hade varit så lätt att bara ge upp och köpa 2L Cola & Megapack Chips och parkera sig i soffan istället, men vetskapen att det leder till något större driver mig framåt.

För er som inte vet vad mental träning är eller bara vill kolla vad det innebär så rekommenderar jag följande websida: http://www.upphopp.se/ som drivs av fd. Pingisspelaren Olof Rölander...

Nu ska jag ta en voltaren och jobba vidare..

onsdag 19 januari 2011

Grannfejden.. en trött tisdagkväll i januari 2011...

Jag råkade titta på 3:an igår kväll då utbudet av underhållning på 20 kanaler nådde en ny lägsta nivå, för när jag allvarligt överväger att titta på Grannfejden så är det fan illa. Jag verkligen avskyr Aschberg nu för tiden, hans tidigare edge och hårdbarkande granskning av samhället har förbytts till ölmage och omotiverad kaxighet och en god portion egenkärlek.

Grannfejden verkar ha gått samma väg, jag kommer ihåg något av de första avsnitten där två bonnlurkar trätte om ett stakets placering mellan ägorna och det osade riktigt krut när gubbarna svor åt varandra i tv(riktiga skjutvapen hade enligt ena sidan använts). Så då till kvällens avsnitt... Grannfejden har nu närmat sig botten på skålen, tvättstugebråk mellan en tandlös kärring som har ett onaturligt stort intresse för burfåglar och ett estrellafett par med en fetish för ullmadrasser. Åker man på 7 resor för att titta på ullmadrasser är det inte ett intresse längre, och definitivt inte hälsosamt.

Men tvättstugebråk liksom, vem fan blir inte irriterad i tvättstugan? Är det någon som på fullaste allvar tömmer filtret efter man tvättat? Kommer inte tvättmaskinen utrustad med obestämbara slemklumpar i tvättmedelsfacket som standard?

Jag tycker vi borde skicka herr Aschberg till Israel istället, så kan han ta sig an Grannfejden mellan palestinierna och israelerna. Det programmet hade jag tittat på! Entertainment guaranteed..

Min barndoms lekplats, en gangsterakademi..

Jag växte upp i arbetarkommunen Partille, mitt i Sveriges gangsterskola.
När man e riktigt liten så förstår man inte vad det är för folk som finns runt omkring en, man leker tjuv och polis med alla. Men så sakteliga börjar hjärnan lägga ihop 2 och 2. I vårt område var det en salig blandning av familjer, ett socialt experiment i arbetarsverige under 80talet. Vi bodde i ett radhus, en kulturell och familjär smältdegel. En tredjedel av familjerna var gravt kriminella, en tredjedel var poliser och den sista delen var arbetarfamiljer men vi var mest med som utfyllnad. Och vad jag kommer ihåg så hade vi alltid tråkigast.
Framåt helgen så var det alltid fest hos finnarna, mycket sprit och jävligt kass musik och framåt 3-snåret när grannarna tröttnat så kom blåljustaxin. Förutom en kväll när ambulansen kom, för då hade en av finnarna fått en kniv i magen över nått missförstånd involverande två män och ett fruntimmer.
Vi hade också en mystisk tant i längan, hon öppnade aldrig dörren för någon utan kommunicerade genom en högtalare i taket ovanför dörren. Alla ungar i området var helt säkra på att hon var en tvättäkta häxa, inte minst för att hon vägrade köpa mina jultidningar. Min pappa hade andra teorier, men min mamma spände ögonen i honom och sen var det slut med det. Min mamma hade tagit Tyson vilken dag som helst, farsan må ha haft brallorna men morsan hade alltid sista ordet... alltid.
Jag hade en kompis som vi kan kalla A och han hade en storebror, vilket var viktigt eftersom han funkade som vår beskyddare mot alla psykbarnen i området. A:s pappa jobbade som fångvaktare och drack en hel del, tillslut fick hans fru nog och så drog han. En inte helt ovanlig story i vårt kvarter, A och jag var ett nice radarpar. Men det var något hos honom som störde mig, han gillade saker som brann. Typ löv, gräs, hus, skogar, ja det mesta faktiskt. Även jag tyckte att det var kul att leka skogsbrand ibland så där som alla ungar, men han tyckte det var roligt på ett sådant där ohälsosamt sätt. Det hördes liksom i hans sätt att skratta när det brann, hans käraste ägodel var en elektrisk tändare av märket Gul Blend.
Vi hade också en spännande familj i området som måste omnämnas, en samling rövare utan motstycke. Pappans favoritsysselsättning var tydligen att slå alla som kom i hans närhet(även vuxna han inte kände), mycket beroende på att han alltid var så full att han inte kunde står upp. Med förkärlek slog han sina 4 barn som växte upp och blev helt skogstokiga slåssarga banditer, mycket av våra barndomsår gick ut på att undvika alla medlemmar av den familjen. En nyårsafton fick ett av barnen en briljant idé att hämnas på sin far och riktade en nyårsraket in i familjens vardagsrum, efter att brandröken skingrats och brandmännen återvänt till stationen så såg vi inte så mycket mer av familjen. Socialen delade upp ungarna och pappan hamnade på anstalt. Största skillnaden var ändå att gungställningen inte brann ner varje vecka efter att de flyttat och att bilinbrotten minskade drastiskt i området.

Jag var aldrig tillräckligt hardcore för att bli kriminell, detta faktum blev väldigt tydligt när jag efter ett vad skulle utföra min första snattning. Man kan bara anta, men jag tror det stod skrivet i pannan på mig med stora bokstäver när jag klev in i leksaksaffären. Gubben bakom disken tittade upp från vad han höll på med, spände ögonen i mig och sa:
”DÖH! Tjabo, ut härifrån! NU!”
Det var även här som undertecknad gjorde bekantskap med flicktuttar för första gången, hon bodde mitt emot oss och var snyggast i hela universum. Förmodligen var jag inte tillräckligt kriminell eller intressant för att hon skulle vara tycka om mig någon längre tid. Jag var helt förkrossad i minst en vecka, men min mamma var desto nöjdare med detta.
Nu har jag pratat skit om mina hoods en stund och det kan tyckas omöjligt, men det fanns ett ställe som var värre. Oluf Nilssons väg! Ett ställe dit ingen indian färdades frivilligt utan massor med backup.  På denna gata samlades alla de värsta familjerna och mitt i smeten låg Partilles enda Videobutik, det var några gånger man flydde halsbrytande från den gatan med en hyrd rulle i näven.
Säga vad man vill, men efter att ha spenderat 16 år i denna miljö så blev man expert på att se:
.. vem som är ett tvättäkta psyko.
.. att Finnar är mest party.
.. att tjejer bara gillar helstörda grabbar.
.. att jultidningar är djävulens påfund.
.. och att poliser är rätt goa banditer de med.
..och så hade vi ganska roligt också.. faktiskt..

tisdag 18 januari 2011

Likt en skämd pizzatopping..

..gör jag mig påmind igen!

I'm back helt enkelt... rykten om mitt frånfälle är överdrivna i samma anda som Aftonbladets löpsedlar.

Lovar att inkomma med första 2011-inlägget inom kort!

Under Februari kommer vi få stifta bekantskap med bland annat Sarah Palin och fd. Clark Olofsson. Även Västtrafik(-V+P) ska få sig ett skopa ovett..