Redan på Landvetter visste man att vi var tillbaka, minus fyra grader och snöfall. Tack, tack..
Det är faktiskt en hel vecka sedan, men jetlagen har hållit ett stadigt grepp om mig under hela veckan faktiskt. Men nu känns det som om livet återvänt, även om det är lite deprimerande.
Omställningen från semesterlathet till arbetsvecka är så brutalt omild, för att inte tala om temperaturen. 28 grader byttes mot -4 på två dar..
Det kommer en liten resedagbok framöver, ska bara samla tankarna en aning. Massa bilder blev det också!
Superhjälten som slåss mot hissar och levererar obekväma sanningar, åskådningar, fantasier och lite vita lögner. Allt levererat med glimten i ögat, en skopa humor och kvävd ilska över den omilda verklighet vi lever i.
Visar inlägg med etikett Minnen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Minnen. Visa alla inlägg
söndag 24 februari 2013
söndag 27 januari 2013
F OD
Snön yr runt öronen, mörkret har lagt sig...
Vi är tre som tryckt ihop oss under taket på perrongen i hopp om att komma undan vindbyarna och snön. Framför oss rakt över spåren står den gamla stationsbyggnaden i Floda, eller F-OD- som den trasiga neonskylten säger...
Man vet att ett samhälle för en tynande tillvaro när ingen ens bryr sig om att laga stationsskylten längre...
Som ytterligare ett kvitto på att man är i en håla, så hörs en baktändande Volvo med för stort avgasrör leka burnouts i snömodden. Lite söndagsnöje med raggar-förortstema...
Som en räddande ängel uppenbarar sig tåget och jag lämnar förorten ännu en gång. Samtidigt nickar jag till mig själv och tänker "jo, det var ju lite därför man flyttade".
Vi är tre som tryckt ihop oss under taket på perrongen i hopp om att komma undan vindbyarna och snön. Framför oss rakt över spåren står den gamla stationsbyggnaden i Floda, eller F-OD- som den trasiga neonskylten säger...
Man vet att ett samhälle för en tynande tillvaro när ingen ens bryr sig om att laga stationsskylten längre...
Som ytterligare ett kvitto på att man är i en håla, så hörs en baktändande Volvo med för stort avgasrör leka burnouts i snömodden. Lite söndagsnöje med raggar-förortstema...
Som en räddande ängel uppenbarar sig tåget och jag lämnar förorten ännu en gång. Samtidigt nickar jag till mig själv och tänker "jo, det var ju lite därför man flyttade".
söndag 20 januari 2013
Särskrivningen ett hot mot svenska språket.
Må hända kan jag framstå som en smått elitistisk galning.. Men jag tycker ändå att detta är rätt viktigt, en lärare sa till mig en gång:
"även om du tror att det är två ord så är det troligen ett"
Han sa också:
"om du kan pausa 5s mellan två ord utan att förstöra handlingen så är det två ord och ska särskrivas"
..han var en mycket klok man.
"även om du tror att det är två ord så är det troligen ett"
Han sa också:
"om du kan pausa 5s mellan två ord utan att förstöra handlingen så är det två ord och ska särskrivas"
..han var en mycket klok man.
torsdag 10 januari 2013
Svensken reser inte till någonting, han reser ifrån!
Det stavas sol, och det är varmt. Bara ifall ni glömt hur det var i somras, det är lätt att misströsta så här i januari när regnet piskar i ansiktet och termometern verkar ha fastnat runt 4 grader. Det är för övrigt precis lagom för att den där råa västkust kylan ska krypa igenom vilka kläder man än har på sig.
Om exakt en månad ger jag upp, inte så att jag tänker sluta leva utan jag har fått nog av kyla och regn. Superhjälten ska på solsemester förstår ni! En sån där vräkig grej som väcker avund i allas ögon när man pratar om det. Vi ska kryssa med världens största kryssningsfartyg från Florida till Bahamas, vidare till US Virgin Islands och till Dominikanska Republiken. Kunde inte hålla mig utan jag var inne på en vädersite och tittade hur vädret var där nere.. och jag vill dit NU! 28 grader, sol… mmm…
Den vanligaste kommentaren man får är annars ”Men är inte det en sådan där pensionärskryssning?”. Spontant hoppas jag faktiskt att dem har rätt, för då lär det inte vara kö till varken poolerna eller Waveridern, för att inte tala om klätterväggen. Jag måste ändå tillstå att jag ibland kan vara rätt insnöad, när man bokar en lyxkryssning och det första man kollar är om det finns gym och spinningcyklar… Det finns det för övrigt! Jag tror dock att jag kommer vara ganska ensam i dessa lokaler, det ni andra inte har förstått är känslan av nöjdhet som uppstår EFTER att man tränat. Det är då vardagslyxen smakar extra gott, vinet är godare, efterätten slinker ner utan ångest och ”ja tack, jag tar gärna mera sås!”
Det ska i vilket fall som helst bli helt underbart, bara lata sig vid poolen och öka risken för hudcancer några procent. Det enda som oroar lite är då inresereglerna i USA, elektroniskt visum och passet ska se ut på ett visst sätt. Jag tror att jag har gjort allt rätt…
Här kommer det lite bilder från det vi ska göra. En resedagbok med betyg och intryck utlovas efter hemkomst.
Här kommer det lite bilder från det vi ska göra. En resedagbok med betyg och intryck utlovas efter hemkomst.
onsdag 9 januari 2013
Manne! Var är Manne?
Det ligger en gul banan på mitt skrivbord, den ska bli mellanmål om en stund tänkte jag. Men bananen får mig att tänka på Manne, clownen Manne som åt bananer i TV när jag var liten. Han kallade dem inte för bananer utan mera ”Baaaannnnaaaannn”, sen cyklade han på en trampcykel som satt fast i golvet och drev en roterande kuliss så att bakgrunden rörde sig och gav intrycket av att han cyklade i ett tecknat landskap . Det var innan CGI effekternas tid, en duk, en vinda och en clown på en cykel, lowtech helt enkelt. Hans program var riktade till så väl hörande som döva barn, och han tecknade själv allt han sa i rutan. Så oerhört fint egentligen, det hade aldrig gått hem idag…
Frågan är var han tog vägen den där clownen? Fick han stryka på foten när dagens barn kräver mera actionfyllda underhållningsprogram, lever han? Jag ser framför mig en grå, dyster, gråtande clown, en vissen prästkrage i den röda hatten med en halvflaska seglarvatten på en parkbänk…
Men verkligheten är nog inte så dyster, Hans Hugo Ferdinand "Manne" af Klintberg är av adlig börd och son till en friherrinna. Dessutom innehar han statlig inkomstgaranti för konstnärer så det går nog ingen nöd på Maaaaannnnneeee… Det hoppas jag inte i alla fall, jag blir glad när jag tänker tillbaka på Manne!
Så tack Manne om du skulle råka läsa detta, du berikade min barndom med ett fint program. Hoppas du har det bra så här på ålderns höst och att du fortfarande tar på dig sminket och näsan för att någon gång få ge bort en ”gul böj” till någon unge med ett ”baaaannnaaaannn!”.
måndag 19 mars 2012
Satanclause, den onde Claus.
Men det är inte alla barn som uppskattar en tjockis med skägg och röd onepiece med vita muddar. Frågan är egentligen varför man låter några barn lita på denna förebilden.. Min kusin var livrädd för tomten! Vi firade alltid jul ihop förr, hela släkten under samma tak.. Lagom till annandagen var det ingen som pratade med någon längre, alla var ovänner!
Men som sagt, min kusin.. Han var så där helt vansinnigt skrikrädd för tomten.. Ingen visste detta förrän vi ett år firade jul hos farmor o farfar. Kusinens pappa hade klätt om och skulle leka tomte.. Kusinens hjärna gick sönder så snart han såg "tomten", han la av ett vrål av skräck .. Sprang in i sovrummet och gömde sig i en garderob.. Han bara totalvägrade att komma ut, chockgråtandes vägrade han öppna dörren.
Det tog nog hans mamma en timme att få ut honom ur garderoben, han hade nu motvilligt gått med på att hälsa på den snälla farbrorn som skulle ge honom presenter.. Hans pappa som suttit där och väntat ett tag småberusad hade kommit på en sjukt bra idé..
Kusinen tog försiktigt och trevande osäkra steg fram mot mannen i målad plastmask. När han var typ en meter från "tomten" lyfte hans pappa på masken för att visa att det var han.. Kusinen skrek så han svimmade på stället... Synen av någon som kunde ta av sig ansiktet blev för mycket, och när det dessutom visade sig vara hans egen pappa så blev det syntax error.. Overload, shutting down.
...och faaan va arg hans mamma blev! Det är nog 30 år sedan och jag kommer ihåg dem som om det var igår. "Va fan gör du? Är du dum på riktigt? IDIOT!!"
Sen var den julen över... Tomten gjorde inga fler besök på våra jular, ändå hade alltid min kusin ont i magen på julafton.. Kan man nog kalla posttraumatiskt syndrom..
Vad gjorde ni på jul?
söndag 18 mars 2012
Liar Liar!
Föräldrar måste vara världsmästare i lögner när det gäller sina barn. Jag tänker främst på all tveksam träslöjd som släpas hem till väntande föräldrar.. "ååå va fin, vad är det? En vas?.. Jaha en smörkniv! Jättefin.."
Sen får föräldrarna lida för detta lång tid framöver, när mamma till frukost plockar fram smörknivarna i plast. Då undrar givetvis ungen med förtvivlan i blicken "ska vi inte använda min?", mamma försöker ta sig ur knipan genom att säga "den som är så fin, den får vi spara till fina tillfällen!".. Sagt och gjort nästa gång familjen har främmande så går det inte att klara sig undan längre.. Givetvis så är det någon gäst som uppmärksammar tingesten i smörpaketet och undrar "är det en ...schackpjäs?"
Mina föräldrar var inget undantag, jag släpade hem allsköns vrakgods och felvaggade träbitar. Det skumma är att morsan fortfarande plockar fram diverse lerklumpar och skeva ljusstakar framåt jul och verkar äkta stolt över dem.. Själv vill man ju helst skamset glömma dessa missfoster..
Så en dag blir det väl min tur att med "glädje" ta emot barn-konst och utbrista "ååå va fint, är det en... Dörrkloss?"
Sen får föräldrarna lida för detta lång tid framöver, när mamma till frukost plockar fram smörknivarna i plast. Då undrar givetvis ungen med förtvivlan i blicken "ska vi inte använda min?", mamma försöker ta sig ur knipan genom att säga "den som är så fin, den får vi spara till fina tillfällen!".. Sagt och gjort nästa gång familjen har främmande så går det inte att klara sig undan längre.. Givetvis så är det någon gäst som uppmärksammar tingesten i smörpaketet och undrar "är det en ...schackpjäs?"
Mina föräldrar var inget undantag, jag släpade hem allsköns vrakgods och felvaggade träbitar. Det skumma är att morsan fortfarande plockar fram diverse lerklumpar och skeva ljusstakar framåt jul och verkar äkta stolt över dem.. Själv vill man ju helst skamset glömma dessa missfoster..
Så en dag blir det väl min tur att med "glädje" ta emot barn-konst och utbrista "ååå va fint, är det en... Dörrkloss?"
måndag 27 februari 2012
Vintage - Min morfar, min idol!
När jag var liten så hade vi en sommarstuga vid havet... Mina föräldrar älskade att spendera somrar och helger i den där stugan, det gjorde inte jag... Eller det gjorde jag när jag var liten, men lagom runt puberteten så var det liksom ett annat fokus som tog över.
Vi hade en granne som hette Nordvang i efternamn och det var en sur jävel, min morfar som i stort sett aldrig sa ett ont ord om någon sa en dag " en sån jävla sketstövel". Tystnaden som lägrade sig efter detta uttalande kan endast liknas vid ett svart hål.. Min morfar var ungefär hur snäll som helst, men jag var alltid lite på min vakt runt honom.. Det fanns något bakom de där kolsvarta ögonen som inte riktigt gick ihop med resten.. Jag tror jag kan ha varit runt 13 när jag en dag förstod vad det var.
Det hade grävts ett dike mellan alla tomterna i området av alla männen i granskapet, utom en.. Han var av princip emot allt som andra ville göra. Nu bar det sig inte bättre än att gubbarna stött på en megastor sten i diket. Att flytta den var inte att tänka på, så kläckte någon idén med att kanske spränga bort den. Enter the asshole.. Nordvang som stått vid sin tomtgräns hade kommit över och sa "om ni spränger här, då polisanmäler jag!"
Gubbarna bara tittade efter honom när han gick tillbaka.. Senare den kvällen hördes en ordentlig smäll i granskapet. Sen kom polisen.. Ingen verkade veta vem som sprängt bort stenen, och poliserna åkte därifrån efter att ha varnat alla gubbarna..
Det var den kvällen jag hörde min morfar, jag satt och metade på bryggan när jag hörde konversationen..
"Jag vill att du ska veta att det var jag som sprängde stenen! Och om du någonsin hotar mig, min familj eller någon av de andra här i grannskapet så ska jag spränga bort hela din stuga med dig i din Släpvagn.."
Efter detta såg jag inte mycket av surgubben.. Han undvek alla, i synnerhet min morfar.. Min morfar däremot var precis som vanligt.. I mina ögon hade han växt i aktning till att ligga någonstans mellan fantomen och arnold! Jag älskade verkligen den gubben :D tyvärr så hade ett hårt liv på bandet och kedjerökning satt sina spår.. Han blev bara 70 innan lungcancern tog hans liv...
Ibland tänker jag på honom, han var min idol och förebild. Han lärde mig att man kommer längre genom att vara snäll än elak, och utan att veta det så lärde han mig att man måste kunna ryta ifrån ibland. Han gick bort för 25 år sedan och jag saknar honom fortfarande..
Vila i frid morfar!
Vi hade en granne som hette Nordvang i efternamn och det var en sur jävel, min morfar som i stort sett aldrig sa ett ont ord om någon sa en dag " en sån jävla sketstövel". Tystnaden som lägrade sig efter detta uttalande kan endast liknas vid ett svart hål.. Min morfar var ungefär hur snäll som helst, men jag var alltid lite på min vakt runt honom.. Det fanns något bakom de där kolsvarta ögonen som inte riktigt gick ihop med resten.. Jag tror jag kan ha varit runt 13 när jag en dag förstod vad det var.
Det hade grävts ett dike mellan alla tomterna i området av alla männen i granskapet, utom en.. Han var av princip emot allt som andra ville göra. Nu bar det sig inte bättre än att gubbarna stött på en megastor sten i diket. Att flytta den var inte att tänka på, så kläckte någon idén med att kanske spränga bort den. Enter the asshole.. Nordvang som stått vid sin tomtgräns hade kommit över och sa "om ni spränger här, då polisanmäler jag!"
Gubbarna bara tittade efter honom när han gick tillbaka.. Senare den kvällen hördes en ordentlig smäll i granskapet. Sen kom polisen.. Ingen verkade veta vem som sprängt bort stenen, och poliserna åkte därifrån efter att ha varnat alla gubbarna..
Det var den kvällen jag hörde min morfar, jag satt och metade på bryggan när jag hörde konversationen..
"Jag vill att du ska veta att det var jag som sprängde stenen! Och om du någonsin hotar mig, min familj eller någon av de andra här i grannskapet så ska jag spränga bort hela din stuga med dig i din Släpvagn.."
Efter detta såg jag inte mycket av surgubben.. Han undvek alla, i synnerhet min morfar.. Min morfar däremot var precis som vanligt.. I mina ögon hade han växt i aktning till att ligga någonstans mellan fantomen och arnold! Jag älskade verkligen den gubben :D tyvärr så hade ett hårt liv på bandet och kedjerökning satt sina spår.. Han blev bara 70 innan lungcancern tog hans liv...
Ibland tänker jag på honom, han var min idol och förebild. Han lärde mig att man kommer längre genom att vara snäll än elak, och utan att veta det så lärde han mig att man måste kunna ryta ifrån ibland. Han gick bort för 25 år sedan och jag saknar honom fortfarande..
Vila i frid morfar!
måndag 20 februari 2012
Mirakel
Inte helt oväntat så präglades diskussionen vid dagens lunch av helgens snackis, Ranelid. Det både rasades och förfasades, någon skyllde på spritens inverkan på folks omdöme.. någon annan antydde något om en tävling för likasinnade. Eftersom jag själv sedan många år bojkottar en viss tävling i synnerligen tveksam musik, så höll jag mig passiv i diskussionen. Ända tills det att någon försökte påstå att kvaliteten på bidragen blivit sämre med åren, det var nu jag bara inte kunde hålla tyst..
Jag började med en liten "tripp down memorylane", Lasse Holm, Loa Falkman, Kicki Danielsson.. Att försöka påstå att "Mirakel" med Ranelid är det sämsta som presterats i den tävlingen är en sån enorm lögn att magman fryser i jordens inre..
Jag lämnar härmed följande motbevis!
Lasse Holm - Sjöng om pizza och pasta i låten 'Canneloni Macaroni'
Loa Falkman - Framförde 'Symfoni' med en text lika innehållsfri som något som lämnat Gessles penna.
Kikki Danielsson - Har under många år förpestat tillvaron med en uppsjö bidrag, bland dessa kan nämnas: Miss Deciel, Bra Vibrationer och I dag & I morgon. (Oroväckande ofta skrivna av just Lasse Holm)
Men någonstans så finns det ändå en lägsta nivå, något som skapat detta hat av schlager. Det är faktiskt inte en, det är två...
1. Carola Häggkvist som tackade gud och Ulf Ekman (livets ord) i direktsändning och förevigt sköt sig själv och tävlingen i foten..
2. Anna Book: Jag gjorde ändå ett försök till att titta på tävlingen igen och det var då jag fick snytingen rakt i ansiktet... ABC med Anna Book..
Jag säger bara: försök inte ens påstå att Mirakel är det värsta som framförts i festivalsammanhang.. det är bara inte sant.. det är ren och skär lögn!
Sen finns det ett bidrag som jag missade när det framfördes eftersom jag troligen var asplakat på krogen istället, men det har ändå blivit någon form av hat-favorit: Brandsta City Släckers - Kom å ta mig långt härifrån.. vilket lämpligt nog är precis vad jag känner för melodifestivaler.
Jag började med en liten "tripp down memorylane", Lasse Holm, Loa Falkman, Kicki Danielsson.. Att försöka påstå att "Mirakel" med Ranelid är det sämsta som presterats i den tävlingen är en sån enorm lögn att magman fryser i jordens inre..
Jag lämnar härmed följande motbevis!
Lasse Holm - Sjöng om pizza och pasta i låten 'Canneloni Macaroni'
Loa Falkman - Framförde 'Symfoni' med en text lika innehållsfri som något som lämnat Gessles penna.
Kikki Danielsson - Har under många år förpestat tillvaron med en uppsjö bidrag, bland dessa kan nämnas: Miss Deciel, Bra Vibrationer och I dag & I morgon. (Oroväckande ofta skrivna av just Lasse Holm)
Men någonstans så finns det ändå en lägsta nivå, något som skapat detta hat av schlager. Det är faktiskt inte en, det är två...
1. Carola Häggkvist som tackade gud och Ulf Ekman (livets ord) i direktsändning och förevigt sköt sig själv och tävlingen i foten..
2. Anna Book: Jag gjorde ändå ett försök till att titta på tävlingen igen och det var då jag fick snytingen rakt i ansiktet... ABC med Anna Book..
Jag säger bara: försök inte ens påstå att Mirakel är det värsta som framförts i festivalsammanhang.. det är bara inte sant.. det är ren och skär lögn!
Sen finns det ett bidrag som jag missade när det framfördes eftersom jag troligen var asplakat på krogen istället, men det har ändå blivit någon form av hat-favorit: Brandsta City Släckers - Kom å ta mig långt härifrån.. vilket lämpligt nog är precis vad jag känner för melodifestivaler.
onsdag 8 februari 2012
London Calling
Var i London ett par dagar och jobbade, en underbar stad. Jag skulle lätt kunna tänka mig att dra upp mina tältpinnar och flytta dit. När vi säger att Göteborg numera är en storstad som är öppen 24h så är det bara ett önsketänkande. Det är när man är i London som skillnaden blir rätt uppenbar, lite "in you face" uppenbar tom...
Nattklubbarna är öppna och fullpackade måndag 04:00.. Med kö på utsidan! Stänger? Nää man övergår bara till jazzklubb/pub på dan med ny personal.. Restaurangerna är öppna och hungriga nattdjur kan ses kalasa på dess läckerheter både i restaruangen och i gränden bakom.. Det närmaste vi kommer är väl Donken i Nordstan.
Även mat och shoppingutbudet speglar en riktig multinationell storstad.. Harrods, köp allt från underkläder till en fossil för 1M€. Eller varför inte bara äta lite ostron och skumpa i ostronbaren.. För den bilintresserade rekommenderar jag att använda apostlahästarna i Chelsea en stund, på gatan "bakom" Harrods trängs Ferarri, Mustang GT med Rollsar och allsköns lyx & sportbilar.. Om vi jämför så är det väl närmast NK vi pratar om och ja.. Vad ska man säga, det känns allt lite lillebror.
Men allvarligt hur jävla svårt kan det vara att fixa varmvatten på morgonen? Jag har på riktigt ALDRIG varit i London utan att duscha kallt någon morgon. England är standardmässigt ett uland, även "finare" hotell brottas med fuktskador, kallvatten och allsköns critters i duschar mm.. En annan kul observation är att alla hotellgäster drabbas av "viftsjukan" varje morgon. Sätt dig i lobbyn med en kopp kaffe och observera, så fort folk kliver ur hissen halas ett stycke smartphone upp ur fickan och genast viftas det febrilt för att få kontakt med hotellets WiFi. Jag är ingen professor i ämnet, men jag antar att skakningen inte fyller någon direkt teknisk funktion utan snarare är någon form av tvångsbeteende eller stressyttring.. Kul är det i vilket fall! Rekommenderas strakt..
Nattklubbarna är öppna och fullpackade måndag 04:00.. Med kö på utsidan! Stänger? Nää man övergår bara till jazzklubb/pub på dan med ny personal.. Restaurangerna är öppna och hungriga nattdjur kan ses kalasa på dess läckerheter både i restaruangen och i gränden bakom.. Det närmaste vi kommer är väl Donken i Nordstan.
Även mat och shoppingutbudet speglar en riktig multinationell storstad.. Harrods, köp allt från underkläder till en fossil för 1M€. Eller varför inte bara äta lite ostron och skumpa i ostronbaren.. För den bilintresserade rekommenderar jag att använda apostlahästarna i Chelsea en stund, på gatan "bakom" Harrods trängs Ferarri, Mustang GT med Rollsar och allsköns lyx & sportbilar.. Om vi jämför så är det väl närmast NK vi pratar om och ja.. Vad ska man säga, det känns allt lite lillebror.
Men allvarligt hur jävla svårt kan det vara att fixa varmvatten på morgonen? Jag har på riktigt ALDRIG varit i London utan att duscha kallt någon morgon. England är standardmässigt ett uland, även "finare" hotell brottas med fuktskador, kallvatten och allsköns critters i duschar mm.. En annan kul observation är att alla hotellgäster drabbas av "viftsjukan" varje morgon. Sätt dig i lobbyn med en kopp kaffe och observera, så fort folk kliver ur hissen halas ett stycke smartphone upp ur fickan och genast viftas det febrilt för att få kontakt med hotellets WiFi. Jag är ingen professor i ämnet, men jag antar att skakningen inte fyller någon direkt teknisk funktion utan snarare är någon form av tvångsbeteende eller stressyttring.. Kul är det i vilket fall! Rekommenderas strakt..
lördag 21 januari 2012
Grabbarna på Fagerhult
På åttiotalets senare del så sändes ett program på svensk tv med samma namn. I programmet diskuterades jakt och annat som riktiga män pysslar med när inga kvinnor finns i närheten (äter rå falukorv, pillar sig i naveln, vägrar duscha osv). Programmet orsakade en tittarstorm utan motstycke i svensk tv-historia..
Härom dagen råkade jag få upp ett avsnitt när jag sökte nått annat på youtube. Man kan väl säga att programmets förmåga att väcka anstöt falnat en aning med åren, missförstå mig inte. GW är ett lika självgott svin nu som då.. Jan är lika nedlåtande och förmer som när programmet spelades in, men att vuxna män skjuter djur.. Det känns på något sätt inte lika uppseendeväckande idag.
Men jag äcklas ändå när jag hör Leif GW förhärliga känslan av att släcka ett liv, må hända ett djur men han hävdar att känslan är den samma. Makten över liv med som han säger "det kalla stålet" i hans händer, han låter nästan stolt när han säger att han kan se i någons ögon om de släckt ett liv. Som om det vore något att vara stolt över...
Jag har inget problem med jägare, jag har själv kramat avtryckaren under jakten och fällt mitt byte. Men att förhärliga känslan är bara äckligt och sjukligt.. När jag var 14 tyckte jag Stora Machoboken var "the shit", tänk vad ens värderingar förändras med tiden.
Härom dagen råkade jag få upp ett avsnitt när jag sökte nått annat på youtube. Man kan väl säga att programmets förmåga att väcka anstöt falnat en aning med åren, missförstå mig inte. GW är ett lika självgott svin nu som då.. Jan är lika nedlåtande och förmer som när programmet spelades in, men att vuxna män skjuter djur.. Det känns på något sätt inte lika uppseendeväckande idag.
Men jag äcklas ändå när jag hör Leif GW förhärliga känslan av att släcka ett liv, må hända ett djur men han hävdar att känslan är den samma. Makten över liv med som han säger "det kalla stålet" i hans händer, han låter nästan stolt när han säger att han kan se i någons ögon om de släckt ett liv. Som om det vore något att vara stolt över...
Jag har inget problem med jägare, jag har själv kramat avtryckaren under jakten och fällt mitt byte. Men att förhärliga känslan är bara äckligt och sjukligt.. När jag var 14 tyckte jag Stora Machoboken var "the shit", tänk vad ens värderingar förändras med tiden.
söndag 18 september 2011
Hotellpoolen - "No fun allowed!"
Tog en sardinburk till Spanien i ett par dagar, man kan inte klaga på vädret direkt.. boskapsvagnarna från RyanAir däremot...
Vi landade i Barcelona och möttes av en vägg av värme.. när man klev ut ur sin lägenhet på morgonen samma dag så fanns inte shorts & t-shirt med på menyn om vi säger så. 7 grader och lite småregn, detta gjorde att jag klädde mig i jeans och en varm å go fleece... På plattan i Barcelona framstod detta som hyfsat IQ-befriat.. 33 grader, svinblå himmel och totalt vindstilla. Det tog ungefär 4sekunder så hade jag utvecklat en pungsvett av sällan skådad magnitud, jag övervägde hastigt att bara dra av mig brallorna och begå socialt självmord men kom fram till att det nog var bäst att lida en stund...
Jag måste ha blinkat för jag missade helt passkontrollen/tullen, eller så har man bara lagt ner det där med att leta knark och illegala bonnläppar. Väl ute i friheten kastade jag mig in på första bästa toalett och bara rev av mig alla kläder, jag stod där och flämtade en stund samtidigt som jag insåg att jag stod i stort sett naken och barfota på ett toalettgolv i Spanien som luktade rätt illa... Jag letade upp en torr t-shirt och shorts i väskan bytte om och bad till gud att det inte fanns någon kamera där inne, satte på leendet och mycket nöjt vandrade jag ut igen och mötte alla medresenärers gröna avund. Sen väntade 2h transfer till hotellet... fy fan vad jag hatar transferbuss... kan dom inte bara bygga hotellet på landningsbanan?
Vi anlände till latmanslyxen kl 16:30 och den gemensamma middagen skulle avnjutas vid 19:30. Primalhjärnan räknade snabbt ut att vi pratade minst 2h soltid, 2.3 om man duschade apfort... Snabb som Schumacher kastade jag in väskan på rummet och i samma rörelse bytte jag om till badbrallor.. snabbt in i duschen och ryckte med sig ett badlakan.. (dag två läste jag att man var tvungen att bära tröja inomhus) sprintade raka vägen till poolen och kastade handduk, nyckel och plånbok på närmaste lediga solstol i samma rörelse som jag tog sats och dök rätt i poolen... När jag kom upp igen insåg jag att allt inte stod rätt till...
Det var alldeles tyst vid poolen, alla bara tittade på mig. Så fick jag syn på badvakten, han såg INTE nöjd ut. Med ett förmanande finger som viftade NONO! Så visade han med händerna att man fick minsan inte dyka i hans pool... Vad han inte visste var vad som väntade honom... Vid sidan av poolen satt 2 andra från vårt sällskap redan, de förklarade medans de garvade att de gjort exakt lika dant som jag. Det enda jag funderade på var hur fan dom hann dit innan mig, jag tyckte jag slått världsrekord på vägen dit.. Så plötsligt drabbade ragnarök poolkanten, 38 solsugna och även allmänt törstiga vikingar "brötade" in.. Badvaktens visselpipa övergick snart från signaler till en konstant öronbedövande vissling, fram tills detta kan man anta att hans arbetsdag varit rätt intetsägande. Från och med nu bröt 41 nordbor konstant alla hans mest heliga regler runt poolen..
Folk: Hoppade, dök, kastade i varadra, drack öl i och vid poolen, möblerade om i solens riktining, skrattade, hånglade och hade allmänt roligt... Inget av detta var tydligen ok... Vi kom snart fram till att det var ok att använda poolen så länge man inte hade roligt... Vi kom också fram till att vi var 41 och han var 1, det gjorde även han efter ca 10 minuter då han tröttnade på att vissla & vifta och gick satte sig under en parasoll..
Vi vann slaget! men poolkriget hade bara börjat... dag två när vi efter en lång svettig dag intog vår erövrade mark vid poolen visade det sig att badvakten hade kallat på förstärkning. Det fanns nu TVÅ! badvakter, dessutom hade de utrustat sig med gula och röda kort... Lite oklart om det trodde att vår olydnad bestod utav okunskap, men det första gula kortet möttes av vilda hurrarop och ett tilltagande skålande.. Hjälten belönades med två gratis öl och Vip-platsen bredvid resans madame, allt eftersom att ölintaget ökade så minskade också deltagarnas vilja och förmåga att följa de regler som vi nu lyckats gissa oss fram till... snart rådde total anarki vid poolkanten och då fick en av de 18åriga badvakterna nog, han gick fram till en lirare som hade ställt sin öl vid poolkanten och gick loss på honom med en lång sammanhängande harang på spanska. Allt stannade upp i tre sekunder och sedan avlöstes tystnaden med ett synkroniserat skadeglatt skratt från läktaren... Killen vid poolkanten tog genast på sig rättshaveristmössan och flyttade sin öl 10cm inåt.. Badvakten vrålade vidare och letade efter sitt röda kort. killen flyttade ölen 10cm till och ryckte oskuldsfullt på axlarna. Detta var tydligen en acceptabel seger för badvakten som muttrade något och vände sig om, vips så tog killen en klunk på ölen och ställde tillbaka den på sin ursprungliga plats.. Badvakt 2 höll nu på att dö av skratt uppe i sitt torn och påkallade sin kollegas uppmärksamhet. Vakt 1 vänder sig om och ser ölen som nu förvandlats till en gränsstrid på samma skala som gränskrig i feodala tyskland på medeltiden.. Han formligen vrålar på killen i poolen, som utbrister "Men för i helvete din lilla jävla poolfarscist, ska det var så jävla svårt att få dricka sin öl ifred eller!" sen fattar han ölen med högernäven och sveper innehållet på två sekunder... sen ställer han det tomma plastglaset på kanten och simmar nöjd ut i mitten av poolen.. På läktaren sitter 30 pers dubbelvikta av skratt, så även badvakt 2...
18:00 "stängde" poolen.. alla var tvungna att gå upp... sen gick vakterna, då hoppade alla i igen...
Nu är man hemma igen i det svinkalla norden, jag längtar onekligen tillbaka... det gör inte min rygg.. den har börjat likna ett ormskinn.. naturligtvis kan man inte sola med "måtta" utan givetvis brände jag totalt sönder mig på två dagar... nu kliar det så jag tror jag blir vansinnig... life is hard and such!
Vi landade i Barcelona och möttes av en vägg av värme.. när man klev ut ur sin lägenhet på morgonen samma dag så fanns inte shorts & t-shirt med på menyn om vi säger så. 7 grader och lite småregn, detta gjorde att jag klädde mig i jeans och en varm å go fleece... På plattan i Barcelona framstod detta som hyfsat IQ-befriat.. 33 grader, svinblå himmel och totalt vindstilla. Det tog ungefär 4sekunder så hade jag utvecklat en pungsvett av sällan skådad magnitud, jag övervägde hastigt att bara dra av mig brallorna och begå socialt självmord men kom fram till att det nog var bäst att lida en stund...
Jag måste ha blinkat för jag missade helt passkontrollen/tullen, eller så har man bara lagt ner det där med att leta knark och illegala bonnläppar. Väl ute i friheten kastade jag mig in på första bästa toalett och bara rev av mig alla kläder, jag stod där och flämtade en stund samtidigt som jag insåg att jag stod i stort sett naken och barfota på ett toalettgolv i Spanien som luktade rätt illa... Jag letade upp en torr t-shirt och shorts i väskan bytte om och bad till gud att det inte fanns någon kamera där inne, satte på leendet och mycket nöjt vandrade jag ut igen och mötte alla medresenärers gröna avund. Sen väntade 2h transfer till hotellet... fy fan vad jag hatar transferbuss... kan dom inte bara bygga hotellet på landningsbanan?
Vi anlände till latmanslyxen kl 16:30 och den gemensamma middagen skulle avnjutas vid 19:30. Primalhjärnan räknade snabbt ut att vi pratade minst 2h soltid, 2.3 om man duschade apfort... Snabb som Schumacher kastade jag in väskan på rummet och i samma rörelse bytte jag om till badbrallor.. snabbt in i duschen och ryckte med sig ett badlakan.. (dag två läste jag att man var tvungen att bära tröja inomhus) sprintade raka vägen till poolen och kastade handduk, nyckel och plånbok på närmaste lediga solstol i samma rörelse som jag tog sats och dök rätt i poolen... När jag kom upp igen insåg jag att allt inte stod rätt till...
Det var alldeles tyst vid poolen, alla bara tittade på mig. Så fick jag syn på badvakten, han såg INTE nöjd ut. Med ett förmanande finger som viftade NONO! Så visade han med händerna att man fick minsan inte dyka i hans pool... Vad han inte visste var vad som väntade honom... Vid sidan av poolen satt 2 andra från vårt sällskap redan, de förklarade medans de garvade att de gjort exakt lika dant som jag. Det enda jag funderade på var hur fan dom hann dit innan mig, jag tyckte jag slått världsrekord på vägen dit.. Så plötsligt drabbade ragnarök poolkanten, 38 solsugna och även allmänt törstiga vikingar "brötade" in.. Badvaktens visselpipa övergick snart från signaler till en konstant öronbedövande vissling, fram tills detta kan man anta att hans arbetsdag varit rätt intetsägande. Från och med nu bröt 41 nordbor konstant alla hans mest heliga regler runt poolen..
Folk: Hoppade, dök, kastade i varadra, drack öl i och vid poolen, möblerade om i solens riktining, skrattade, hånglade och hade allmänt roligt... Inget av detta var tydligen ok... Vi kom snart fram till att det var ok att använda poolen så länge man inte hade roligt... Vi kom också fram till att vi var 41 och han var 1, det gjorde även han efter ca 10 minuter då han tröttnade på att vissla & vifta och gick satte sig under en parasoll..
Vi vann slaget! men poolkriget hade bara börjat... dag två när vi efter en lång svettig dag intog vår erövrade mark vid poolen visade det sig att badvakten hade kallat på förstärkning. Det fanns nu TVÅ! badvakter, dessutom hade de utrustat sig med gula och röda kort... Lite oklart om det trodde att vår olydnad bestod utav okunskap, men det första gula kortet möttes av vilda hurrarop och ett tilltagande skålande.. Hjälten belönades med två gratis öl och Vip-platsen bredvid resans madame, allt eftersom att ölintaget ökade så minskade också deltagarnas vilja och förmåga att följa de regler som vi nu lyckats gissa oss fram till... snart rådde total anarki vid poolkanten och då fick en av de 18åriga badvakterna nog, han gick fram till en lirare som hade ställt sin öl vid poolkanten och gick loss på honom med en lång sammanhängande harang på spanska. Allt stannade upp i tre sekunder och sedan avlöstes tystnaden med ett synkroniserat skadeglatt skratt från läktaren... Killen vid poolkanten tog genast på sig rättshaveristmössan och flyttade sin öl 10cm inåt.. Badvakten vrålade vidare och letade efter sitt röda kort. killen flyttade ölen 10cm till och ryckte oskuldsfullt på axlarna. Detta var tydligen en acceptabel seger för badvakten som muttrade något och vände sig om, vips så tog killen en klunk på ölen och ställde tillbaka den på sin ursprungliga plats.. Badvakt 2 höll nu på att dö av skratt uppe i sitt torn och påkallade sin kollegas uppmärksamhet. Vakt 1 vänder sig om och ser ölen som nu förvandlats till en gränsstrid på samma skala som gränskrig i feodala tyskland på medeltiden.. Han formligen vrålar på killen i poolen, som utbrister "Men för i helvete din lilla jävla poolfarscist, ska det var så jävla svårt att få dricka sin öl ifred eller!" sen fattar han ölen med högernäven och sveper innehållet på två sekunder... sen ställer han det tomma plastglaset på kanten och simmar nöjd ut i mitten av poolen.. På läktaren sitter 30 pers dubbelvikta av skratt, så även badvakt 2...
18:00 "stängde" poolen.. alla var tvungna att gå upp... sen gick vakterna, då hoppade alla i igen...
Nu är man hemma igen i det svinkalla norden, jag längtar onekligen tillbaka... det gör inte min rygg.. den har börjat likna ett ormskinn.. naturligtvis kan man inte sola med "måtta" utan givetvis brände jag totalt sönder mig på två dagar... nu kliar det så jag tror jag blir vansinnig... life is hard and such!
onsdag 31 augusti 2011
Det som göms i garderoben..
När man växer upp så har man ingen möjlighet att styra över vad för kläder man tvingas bära.. Mamma (för det är oftast hon) tycker att det är sjukt nödvändigt att du bär lovikavantar och stickad ful-mössa till dina banlonpolos.. Så när du uppnått vuxen ålder med en stadig inkomst så är det plötsligt sjukt viktigt vad du har för kläder, och du väljer med omsorg sådant du inte hade råd med som 18åring..
När man växte upp som liten parvel så hade vi det inte så fett direkt, inte så att det var fattigt på något sätt. Men vi åkte inte på chartersemester direkt, däremot fick man se en hel del campingar... Det samma gällde liksom med kläderna, man gick ju inte direkt omkring i Lacoste eller Oscar Jacobsson. Men å andra sidan så gick man inte naken eller i trasor, det var liksom mera HM och Kappahl över min garderob...
Så nu för tiden har jag gjort det till en oskriven regel att det skall fan inte finnas ett enda plagg i min garderob som jag inte valt med omsorg. Detta har gjort att det finns exakt noll saker som går att köpa på HM, Kappahl mfl. klädkedjor. Detta har inte att göra med att jag vill vara en stekare eller ens att jag är speciellt tät, utan mera det faktum att en T-shirt från HM tappar formen efter 1 tvätt och att en dyrare variant från tex Levis, Peak, Hilfiger faktiskt håller både färgerna och formen tvätt efter tvätt.. så varför i helvete skulle man inte köpa en dyrare?
Tål att tänkas på eller hur?
När man växte upp som liten parvel så hade vi det inte så fett direkt, inte så att det var fattigt på något sätt. Men vi åkte inte på chartersemester direkt, däremot fick man se en hel del campingar... Det samma gällde liksom med kläderna, man gick ju inte direkt omkring i Lacoste eller Oscar Jacobsson. Men å andra sidan så gick man inte naken eller i trasor, det var liksom mera HM och Kappahl över min garderob...
Så nu för tiden har jag gjort det till en oskriven regel att det skall fan inte finnas ett enda plagg i min garderob som jag inte valt med omsorg. Detta har gjort att det finns exakt noll saker som går att köpa på HM, Kappahl mfl. klädkedjor. Detta har inte att göra med att jag vill vara en stekare eller ens att jag är speciellt tät, utan mera det faktum att en T-shirt från HM tappar formen efter 1 tvätt och att en dyrare variant från tex Levis, Peak, Hilfiger faktiskt håller både färgerna och formen tvätt efter tvätt.. så varför i helvete skulle man inte köpa en dyrare?
Tål att tänkas på eller hur?
lördag 27 augusti 2011
Det var inte bättre förr... det är mycket bättre nu!
Folk som säger att det var bättre förr är antingen senila eller så lever de sjukt tråkiga liv.
Låt oss bara skrapa lite på ytan..
Detta är bara en liten titt under ytan.. ämnet är så grymt mycket större, men en sak var bra med att växa upp under 70-talet.. man har lärt sig älska tekniken och säg den sjuttiotalist som inte är prylbög... växte man upp i en miljö där en sladdlös fjärrkontroll var "the shit" så har man en del att ta igen...
Delar av denna bloggen skall vi kika närmare på framöver.. Samantha Fox t.ex.. henne har man drömt om ett par gånger... En riktigt bra sak kom från 70/80-talet.. .Andrew "Dice" Clay .. men som sagt, vi återkommer till detta..
Låt oss bara skrapa lite på ytan..
Tjejer hade mera kläder på sig!
Vad jag kommer ihåg så såg minsan inte brudarna ut som tjejerna gör numer.. Det fanns ju inte ens på kartan att mina klasskamrater sminkade sig som pimpluder och hade minikjol... och morsan hamrade in budskapet i huvudet på en, "det är dåliga flickor!".. Det man inte visste då var hur roligt man kunde ha med just dåliga flickor.. Det är sånt man vet nu... när det är för sent..Det var sjukt mycket sämre program på TV!
Jag tror inte dagens kids fattar hur dålig bild det var på 70-talet.. idag pratar vi 1080 Full HD eller 3D TV... när jag växte upp hade vi EN 24" färgtv, och det var SJUKT hightech! Synd då bara att det inte fanns nått att titta på.. dagens 24/7 TV-spam är Eoner från den testbild som regerade mest hela dagarna.. och film.. jisses kan man ens kalla det film.. På fredagskvällarna bänkade familjen sig i vardagsrummet och tittade på megaproduktioner som tex. Jakobs Stege, Nöjesmassakern och Rassel... och vet ni vad.. tecknad film bestod av Anslagstavlan & Linus på linjen.. snacka om fucked up public service... sen kom TV3 och förstörde svenska folket.. (ska jag vara ärlig så är jag inte helt säker på det där med barnprogrammen, jag menar: Svampbob och Teletubbies?!?)Musiken sög och folk dansade disco...till allt!
Skitmusikerna är för många för att radas upp, men ett par av de värsta får vi ändå ta upp.. Vanilla Ice, Rick Astley, Millie Vanilli, Samatha Fox(som förvisso hade stora lökar och vek ut sig i Okej), Howard Jones. Här är jag rätt kluven.. för det fanns också lysande undantag: Depeche Mode, Michael Jackson, Iron Maiden, Kim Wilde.. och tittar man längre tillbaka så hittar vi all skön Soul, Blues, Jazz, RnB & Motown.. så vi kan väl säga att Disco sög istället... förutom när det var klassfest eller disco hemma hos någon.. när man får krama klassens snygging och kanske till och med får en puss framåt kvällen, ja då är lite asdålig Rick Astley allt ett billigt pris... "Never gonna give you up, never gonna let you down..." 28 år senare kommer jag fortfarande ihåg texten, nu snackar vi virus...Hemdator?
Skämta inte... har ni hört talas om PET? nej inte Petflaska, och nej inte Petting även om det är roligt.. PET-Dator.. Googla så får ni se.. Skärmen var svart med grön text.. spela spel? skulle inte tro det... Sen när jag var typ 10 bast så släppte Commodore sin revolutionerande Vic20.. och så föddes Masken! vi snackar inte ens 8bitars grafik... Blommiga tapeter!
Jag skämtar inte!! Vi hade storblommiga gula och bruna tapeter när jag växte upp... och folk tyckte det var fint... jag är helt mållös... det är på något sätt som om all dålig smak i värden reducerats ner till sin renaste form och spottat ut ett mönster... Medaljonger... Gula, med brunt i! Detta är bara en liten titt under ytan.. ämnet är så grymt mycket större, men en sak var bra med att växa upp under 70-talet.. man har lärt sig älska tekniken och säg den sjuttiotalist som inte är prylbög... växte man upp i en miljö där en sladdlös fjärrkontroll var "the shit" så har man en del att ta igen...
Delar av denna bloggen skall vi kika närmare på framöver.. Samantha Fox t.ex.. henne har man drömt om ett par gånger... En riktigt bra sak kom från 70/80-talet.. .Andrew "Dice" Clay .. men som sagt, vi återkommer till detta..
torsdag 25 augusti 2011
VM i Kubb! En orgie i underhållning...
Kubb är inget nytt, faktum är att det är rätt jävla gammalt...
Tydligen började folk lira kubb på 40-talet som tidsfördriv i Stockholm, normalt så är jag av åsikten att allt som folk hittar på i "08" området är totalt idiotiskt... som tur är så hävdar Gutarna på ön att de minsan spelat Kubb sedan vikingatiden.
VM i KUBB 2011 - Rone IP - Gotland
Den som tror att det bara är ungdomar som deltar har : - Fel
Den som tror att det är en nykter tävling har : - Fel
Den som tror att folk i denna tävling har roligt har : - Helt rätt!
Den som tror att det är en folkfest har : - Helt rätt!
Gamla och unga blandat med leken som gemensam nämnare, och i stort sett alla jag såg höll i en flaska/burk med någon form av alkohol.. matcherna var rätt roliga att kolla på.
Meet: Stalin Allstars! Mina favoriter i tävlingen.. hur det gick har jag ingen aning om, men jag vet bara att till nästa år så ska jag fan vara med!!
Tydligen började folk lira kubb på 40-talet som tidsfördriv i Stockholm, normalt så är jag av åsikten att allt som folk hittar på i "08" området är totalt idiotiskt... som tur är så hävdar Gutarna på ön att de minsan spelat Kubb sedan vikingatiden.
VM i KUBB 2011 - Rone IP - Gotland
Den som tror att det bara är ungdomar som deltar har : - Fel
Den som tror att det är en nykter tävling har : - Fel
Den som tror att folk i denna tävling har roligt har : - Helt rätt!
Den som tror att det är en folkfest har : - Helt rätt!
Gamla och unga blandat med leken som gemensam nämnare, och i stort sett alla jag såg höll i en flaska/burk med någon form av alkohol.. matcherna var rätt roliga att kolla på.
Meet: Stalin Allstars! Mina favoriter i tävlingen.. hur det gick har jag ingen aning om, men jag vet bara att till nästa år så ska jag fan vara med!!
lördag 13 augusti 2011
Gottland! Sverige, fast ändå inte...
Så är man då hemma igen efter en veckas semestrande på kalk-stens-ön i östersjön...
Vi har haft sagolikt fint väder, 20+ hela veckan endast ett par regnstänk och en hel massa vackra och spännande synintryck. Det mesta är faktiskt bra med Gottland, förutom ett par saker...
Dialekten är totalt oförståbar... charmigt, absolut.. men vafan...
Alltså jag greppar att det är sjukt tomt på offseason, men måste ni göra det så sjukt uppenbart att ni bara vill tjäna pengar på oss "Turistdjävlar"... yay.. 95:- för en Pizza, utan dricka. yay... Bidde ingen Pizza kan jag säga..
Annars var det sjukt fin timing.. medeltidsveckan var både rolig att titta på och smaka på.. Helgrillat Vildsvin, Mjöd, Kapitelöl, Grillat/rökt får, vin & folk i roliga kläder... Men bäst av allt var nog faktiskt Eldshowen vid "Nordreport", det var lätt 5000 pers som slagit sig ner i gräset och fick en sprakande föreställning...
Men jag har fan sand överallt... vit kalkstenssand.. överallt...
Jo jag glömde ju en sak.. KUBB!! Fan vilket sjukt roligt spel... Blir ett helt eget inlägg om detta fantastiska spel... VM i Kubb.... damn!!
Vi har haft sagolikt fint väder, 20+ hela veckan endast ett par regnstänk och en hel massa vackra och spännande synintryck. Det mesta är faktiskt bra med Gottland, förutom ett par saker...
Dialekten är totalt oförståbar... charmigt, absolut.. men vafan...
Alltså jag greppar att det är sjukt tomt på offseason, men måste ni göra det så sjukt uppenbart att ni bara vill tjäna pengar på oss "Turistdjävlar"... yay.. 95:- för en Pizza, utan dricka. yay... Bidde ingen Pizza kan jag säga..
Annars var det sjukt fin timing.. medeltidsveckan var både rolig att titta på och smaka på.. Helgrillat Vildsvin, Mjöd, Kapitelöl, Grillat/rökt får, vin & folk i roliga kläder... Men bäst av allt var nog faktiskt Eldshowen vid "Nordreport", det var lätt 5000 pers som slagit sig ner i gräset och fick en sprakande föreställning...
Men jag har fan sand överallt... vit kalkstenssand.. överallt...
Jo jag glömde ju en sak.. KUBB!! Fan vilket sjukt roligt spel... Blir ett helt eget inlägg om detta fantastiska spel... VM i Kubb.... damn!!
lördag 7 maj 2011
En legend har gått ur tiden...
Den legendariske spanske golfaren Severiano Ballesteros är död. "Seve" som var smeknamnet han gick under, var min idol när jag började spela golf som 16åring. Han var grabben som hade "det där", hans spel var magiskt när det var som bäst.
Men det var en sak med Seve som tilltalade mig mest av allt, han hade en magisk järntrea. Det är kanske just här som legenden Seve börjar, olikt många av dagens stjärnor inom golfen så kom han från mycket fattiga förhållanden. Seve började tidigt att arbeta som Caddy tillsammans med sina bröder, och det var på jobbet han hittade ett gammalt rostigt avslaget klubbhuvud. Han hittade en passande hyfsat rak gren som han lyckades sätta fast i klubbhuvudet, med denna järntrea började han att öva på stranden när han inte jobbade. Det finns mycket att lära i detta, det är inte utrustningen som gör golfaren.. snarare tvärt om. Seve blev proffs redan som 16åring och han var minst sagt underhållande att se på banan. Seve varvade rent miserabla slag som kunde gå hur snett som helst med helt otroliga räddningar från lägen som fått vilken golfare som helst att ge upp gråtandes. Seve sa ofta att han i svåra lägen gick tillbaka till sin 3:a då det var den klubba han gillade bäst. Denna lärdom har jag tagit till mig, alla golfspelare skall ha en favoritklubba som man kan falla tillbaka på om allt annat sviker... När inget fungerar så tar man fram "Bettan" ur bagen och visar vart skåpet skall stå.. (Intressant uttryck..)
Han var också den förste europé som på allvar utmanade amerikanerna om titlarna och visade golfvärden att det var möjligt att slå sig in i toppen. Seve engagerade sig även på det lokala planet i Spanien och donerade mycket pengar till ungdomsverksamhet i fattiga områden, bland annat till golfskolor och stipendier.
Nu är han borta, den solbrända spanjoren med det vita leendet som charmade en hel golfvärd.
Tack för all underhållning Seve! Hoppas han där uppe har en Tee-time på änglarnas 18hålare väntandes på dig när du kommer...
lördag 26 februari 2011
Nja... 5an hänger rätt löst...
Jag är allt lite besviken på gårdagens begivenhet...
Maten var helt sjukt god, vinet var nästan ännu bättre och vår servitris var snäll och trevlig. Men vafan pysslade resten av personalen med?!? Det satt ett par på bordet bredvid vårat och hade det lite mysigt, de bad den ena kyparen att sänka belysningen ett steg och på så sätt höja mysfaktorn. Sagt och gjort han sänkte ljuset en aning, 1 minut senare kommer en ny kypare in i rummet och vrider upp ljuset till en nivå som kan jämföras med att stirra in i solen en stund.
Nu påbörjades dolda kameran, tjejen på bordet bredvid sa till igen och ljuset sänktes till mys-nivå. Kypare två var strax där igen och höjde.. repeat x3 .. Killen på bordet bredvid fick nog, han skällde ut kypare ett och två efter noter och vägrade betala för upplevelsen.. och här hade det väl varit ok typ, jag tyckte det var smått underhållande. Men det är nu våran tur kommer.. vår bokning gällde mellan 17 - 20.. 19:40 går jag och släpper på trycket(vi är nästan klara, betalt osv), när jag kommer tillbaka är bordet jag satt vid borta.. kvar är min stol och två kollegor som garvar gott åt vad som händer.
Kypare 2 håller på och dukar upp inför nästa sittning tydligen och behövde ett bord till... vafan typ? Demonstrativt sätter jag mig på stolen igen och söker ögonkontakt med kyparen, men han har beslutat sig för att han inte behöver bry sig om mig längre.. Jag har ju betalt redan...
GP gav Chateau Beirut 5 Fyrar, maten var definitivt högklassig det håller jag med om.. men proffsigheten som jag kräver för ett toppbetyg saknades totalt. Jag sätter 3.9 av 5, på minuslistan hittar vi Ljuspalavret, Bordet som försvann och det faktum att det var svinkallt i rummet när vi satte oss. Dessutom hade det varit trevligt om någon av de 3 arbetslösa herrarna i baren kommit och tagit upp ölbeställningen så hade vi sluppit gå till baren.. + till vår servitris :) Hon var jättetrevlig och fick dricks därefter!
Maten var helt sjukt god, vinet var nästan ännu bättre och vår servitris var snäll och trevlig. Men vafan pysslade resten av personalen med?!? Det satt ett par på bordet bredvid vårat och hade det lite mysigt, de bad den ena kyparen att sänka belysningen ett steg och på så sätt höja mysfaktorn. Sagt och gjort han sänkte ljuset en aning, 1 minut senare kommer en ny kypare in i rummet och vrider upp ljuset till en nivå som kan jämföras med att stirra in i solen en stund.
Nu påbörjades dolda kameran, tjejen på bordet bredvid sa till igen och ljuset sänktes till mys-nivå. Kypare två var strax där igen och höjde.. repeat x3 .. Killen på bordet bredvid fick nog, han skällde ut kypare ett och två efter noter och vägrade betala för upplevelsen.. och här hade det väl varit ok typ, jag tyckte det var smått underhållande. Men det är nu våran tur kommer.. vår bokning gällde mellan 17 - 20.. 19:40 går jag och släpper på trycket(vi är nästan klara, betalt osv), när jag kommer tillbaka är bordet jag satt vid borta.. kvar är min stol och två kollegor som garvar gott åt vad som händer.
Kypare 2 håller på och dukar upp inför nästa sittning tydligen och behövde ett bord till... vafan typ? Demonstrativt sätter jag mig på stolen igen och söker ögonkontakt med kyparen, men han har beslutat sig för att han inte behöver bry sig om mig längre.. Jag har ju betalt redan...
GP gav Chateau Beirut 5 Fyrar, maten var definitivt högklassig det håller jag med om.. men proffsigheten som jag kräver för ett toppbetyg saknades totalt. Jag sätter 3.9 av 5, på minuslistan hittar vi Ljuspalavret, Bordet som försvann och det faktum att det var svinkallt i rummet när vi satte oss. Dessutom hade det varit trevligt om någon av de 3 arbetslösa herrarna i baren kommit och tagit upp ölbeställningen så hade vi sluppit gå till baren.. + till vår servitris :) Hon var jättetrevlig och fick dricks därefter!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)