När man växer upp så har man ingen möjlighet att styra över vad för kläder man tvingas bära.. Mamma (för det är oftast hon) tycker att det är sjukt nödvändigt att du bär lovikavantar och stickad ful-mössa till dina banlonpolos.. Så när du uppnått vuxen ålder med en stadig inkomst så är det plötsligt sjukt viktigt vad du har för kläder, och du väljer med omsorg sådant du inte hade råd med som 18åring..
När man växte upp som liten parvel så hade vi det inte så fett direkt, inte så att det var fattigt på något sätt. Men vi åkte inte på chartersemester direkt, däremot fick man se en hel del campingar... Det samma gällde liksom med kläderna, man gick ju inte direkt omkring i Lacoste eller Oscar Jacobsson. Men å andra sidan så gick man inte naken eller i trasor, det var liksom mera HM och Kappahl över min garderob...
Så nu för tiden har jag gjort det till en oskriven regel att det skall fan inte finnas ett enda plagg i min garderob som jag inte valt med omsorg. Detta har gjort att det finns exakt noll saker som går att köpa på HM, Kappahl mfl. klädkedjor. Detta har inte att göra med att jag vill vara en stekare eller ens att jag är speciellt tät, utan mera det faktum att en T-shirt från HM tappar formen efter 1 tvätt och att en dyrare variant från tex Levis, Peak, Hilfiger faktiskt håller både färgerna och formen tvätt efter tvätt.. så varför i helvete skulle man inte köpa en dyrare?
Tål att tänkas på eller hur?
Superhjälten som slåss mot hissar och levererar obekväma sanningar, åskådningar, fantasier och lite vita lögner. Allt levererat med glimten i ögat, en skopa humor och kvävd ilska över den omilda verklighet vi lever i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar