Så långt tillbaka jag kan minnas så sportade alltid Hasse ett par tejpade glasögon, ett par rejäla bågar med ett par varv tejp på näsroten. Hans glasögon hade någon egen ’gör sönder mig aura’, för jag kommer ihåg en gång när hans mamma köpt ett par nya brillor till honom. Det tog faktiskt hela förmiddagen innan de var trasiga och tejpade som vanlig, närmare bestämt 10 minuter in på gympalektionens brännboll. En felträff skickade en boll rakt i ansiktet på Hasse och han stöp i backen som Liston, bollen tog givetvis livet ur Hasses nya bågar och vips så var tejpen där igen.
Hasse hade även ett kortare pekfinger än resten av oss grabbar. Kommer ni ihåg slipskivan i träslöjden och hur det var sjukt viktigt att hålla träbiten plant mot plattan för att det inte skulle ”hugga” som läraren sa. Det var ju ingen som brydde sig om det där läraren tjötade om, för det händer ju ändå inte mig tänkte alla. Förrän det var Hasses tur att spela roulett med ödet igen då, säga vad man vill men han tog det fan bra. Han skrek nästan ingenting, det var mera ett sånt där stegrande sirentjut som gick från knappt hörbart till fartygsmistlur. Hasse hade redan klippkort hos skolsyster, så han lämnade lokalen ylandes långt innan läraren hann reagera. Kvar fanns bara en rundslip med ett vackert rött spår på slipskivan och 15 grabbar som just fått en lektion i orsak och konsekvens.
Alla kids/poliser gillar ju att leka ’jage’, dvs man utser ett offer och sen jagar en drös grabbar honom tills någon fäller/tacklar in honom i en buske/cyckelställ/fontän/vägg varvid man utser en ny olycklig jävel att jaga livet ur. Vår skola låg bredvid ett gammalt halvrivet växthus vilket var den perfekta lekplatsen om man ville jaga livet ur någon eller bara dumpa ett lik eller två(ryktet gick även att det var här som Smulle blev pappa vid 14års ålder). Dagen vi nu skall titta närmare på så var det ’jage’ som stod på programmet och alla de goaste lirarna hade samlats i mitten av växthuset för att jaga lille Oskar, Oskar som mycket väl visste hur det här skulle sluta var inte helt nöjd med detta val. Men han var fan snabb som en vessla, kanske med vetskapen om att somliga ’jage’ slutat med blod och brutna ben. Det fanns en oskriven regel att om offret lyckades ta sig ut ur växthuset innan någon tacklade in honom i valfri stolpe eller stenvägg så var han ”fri” och ett nytt offer utsågs. Oskar lyckades ducka undan alla försök att korta hans liv och med ett språng som Stefan Holm hade varit avundsjuk på så hoppade han ut i friheten genom en riven vägg. Likt ett pärlband hoppade snopna hobbymördare ut efter Oskar ivrigt tjoandes ända tills Hasse skulle hoppa ut, som redan nämnts så var Hasse betydligt längre än övriga i klassen. Så Hasse tog ett bevattningsrör med näsbenet och flög ut genom väggen med fötterna först. Det blev helt dödstyst, verkligen sådär dödstyst det kan bli när alla säger till sig själva ”Nu dog Hasse!”. Men han var seg den där Hasse, lagom till att första läraren(rastvakt, lol) var på plats så kunde man höra Hasses kvidande. Några dagar senare så fick vi besök av Fantomen i skolan, Hasse hade fått ett nytt smeknamn som passade rätt fint in på den 4cm breda blåtira som gick från öra till öra. Efter detta fick Hasse inte leka med resten av oss gangsters för sin mamma, och våra mammor fick alla upprörda telefonsamtal från Hasses mamma. Men det spelade ingen roll för Hasses rykte, Hasse var nu en hård jävel, det visste alla.
Med allt detta i åtanke så var det nog inte bara jag som höjde på ögonbrynet när vi fick reda på att Hasse skulle gå bygglinjen och bli snickare. Med Hasses trackrecord så antog vi nog alla att han skulle välja något totalt ofarligt som fåraherde eller möjligen bibliotekarie. Men som sagt, efter nio års grundskola så var Hasse en härdad grabb en sån där ni vet med hår på pungen.
Undrar hur det gick för han egentligen den där Hasse, kan vara värt att ta reda på tror jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar